Elin

1. Idag har jag arbetat med min lappteknik som heter korttricket (sommarlotteriet), jag har skärt ut fyra stycken tyg bitar med en rullkniv.
2. Det gick väldigt bra, jag hann med att göra fyra stycken bitar 2 bitar som var 6,5cm i det blåprickiga tyget och 2 bitar med omkretsen 11,5 gånger 6,5cm i det blåprickiga tyget.
3. Jag har användt en rullkniv, linjal, penna, ett underlägg att skära tyget på och ett blåprickigt bomullstyg.
4. Jag har lärt mig att skära ut tyg med en rullkniv och även att mäta ut mindre tygbitar.
5. Nästa vecka ska jag skära ut fler tygbitar i mitt blommiga bomullstyg och i mitt natur vita bomullstyg.

Angelina

                   Dokumentär om bomull
Tillverkning av bomull är svårt och kräver mycket jobb. Många barn jobbar på bomulls fälten och arbetarna får oftast inte betalt. I Indonesien tar det en dag att väva en meter tyg och 80 länder producerar bomull. Det krävs 10000 liter vatten för att producera ett kilo bomull och bara en procent av världens bomull är ekologisk. 25% av allt insektsmedel går till bomulls odlingarna. Bomullen måste plockas för hand av arbetarna från morgon till kväll med bara en timmes villa under lunch tiden. Arbetarna försörjer sig av bomulls odlingen och måste därför göra det, på så sätt får de mat och bostad. Efter att bomullen har handplockats så rensar och renar man bomullen i reningsverk. Bomullen bidrar till den ökade växthuseffekten och till försämrad miljö. Det används enormt mycket vatten till tillverkningen av bomull och krävs transport för att transportera bomullen till andra länder. Efter man har renat bomullen så spinner man den till långa tjocka bomulls garn som sedan använd till för att göra tråd.
Genom vävnad så tillverkar man textiler. Av bomull så tillverkas bomullstyg. Den manuella handvävningen vävs med hjälp av en vävstol eller vävram. I stora industrier så kan också tyget vävas med hjälp av vävmaskiner. Först så tillverkar man tråden genom spinning och sedan legs trådarna intill varandra på vävstolen där man sedan bestämmer ett mönster genom att använda plastsnören. När man har knutigt fast plastsnörena så färgas sedan de vita trådarna i valfria färger. I Indonesien så används det mycket naturliga färger som är gjorda av växter. Men flera ställen använder istället syntetiska färger för att färga tygen. När trådarna har färgats så börjar man sedan att väva ihop de på vävstolen. Vävning kräver stor noggrannhet och personen som väver måste flera gånger kontrollera så att allt går som det ska och att mönstret ser bra ut. När tyget är färdig vävt och har en snygg färg och mönster så skickas dem ut till olika skrädderier eller fabriker som tillverkar kläder.
I slutet av dokumentären så handlede det om dam och herrskräddare som designar kläder till teatrar och andra föreställningar, när man ska tillverka kostymerna så är det först en kostymtecknare som gör en skiss på hur han eller hon vill att den ska se ut och därefter så skickas skisserna till skräddare som får bilda sig en egen uppfattning om hur dem tänker att den ska se ut. Det handlade om en kvinna som hade flytt från sitt hemland med sin bror när hon var väldigt liten för att henne mamma var politiskt insatt, dem rymde från landet med smugglare och en resväska som mamman hade packat ihop med massa kläder. Men olyckligt nog när det kom till den syriska gränsen så sa smugglarna åt dem att dem inte kunde ha en väska när dem var på flykt, mamman klädde på barnen lager på lager men det enda som kom med till Sverige var en klänning med rosa blommor på, klänningen är nu en minnet för kvinnan.
För i tiden på 1800 talet byggde Amerika upp ett slaveri för bomullen men förbjöds 1865 då slavarna förblev arbetare och fick mat och husrum. Under den industriella revulutionen arbetade fler barn än vuxna med bomulls odling, på den tiden så var det en suvejetisk flicka på 12 år som fick ett pris för att hon under sommaren hade plockat mellan 90- 95 kg bomull per dag. Det kanske lät som en rolig händelse men så är det inte, barn i Uzbekstan tvingas fortfarande att plocka bomull istället för att gå i skolan och dem jobbade 8 timmar per dag upp till 7 dagar i veckan.
I Sverige arbetar fabrikerna med importerat bomullstyg och för utfördes jobbet mest utav kvinnor som fick mindre lön än männen även fast dem gjorde samma saker, dem kunde t.om. tjäna upp till 20 kronor mer i veckan.
Av: Angelina och Elin i 8 F

Elin

                   Dokumentär om bomull
Tillverkning av bomull är svårt och kräver mycket jobb. Många barn jobbar på bomulls fälten och arbetarna får oftast inte betalt. I Indonesien tar det en dag att väva en meter tyg och 80 länder producerar bomull. Det krävs 10000 liter vatten för att producera ett kilo bomull och bara en procent av världens bomull är ekologisk. 25% av allt insektsmedel går till bomulls odlingarna. Bomullen måste plockas för hand av arbetarna från morgon till kväll med bara en timmes villa under lunch tiden. Arbetarna försörjer sig av bomulls odlingen och måste därför göra det, på så sätt får de mat och bostad. Efter att bomullen har handplockats så rensar och renar man bomullen i reningsverk. Bomullen bidrar till den ökade växthuseffekten och till försämrad miljö. Det används enormt mycket vatten till tillverkningen av bomull och krävs transport för att transportera bomullen till andra länder. Efter man har renat bomullen så spinner man den till långa tjocka bomulls garn som sedan använd till för att göra tråd.
Genom vävnad så tillverkar man textiler. Av bomull så tillverkas bomullstyg. Den manuella handvävningen vävs med hjälp av en vävstol eller vävram. I stora industrier så kan också tyget vävas med hjälp av vävmaskiner. Först så tillverkar man tråden genom spinning och sedan legs trådarna intill varandra på vävstolen där man sedan bestämmer ett mönster genom att använda plastsnören. När man har knutigt fast plastsnörena så färgas sedan de vita trådarna i valfria färger. I Indonesien så används det mycket naturliga färger som är gjorda av växter. Men flera ställen använder istället syntetiska färger för att färga tygen. När trådarna har färgats så börjar man sedan att väva ihop de på vävstolen. Vävning kräver stor noggrannhet och personen som väver måste flera gånger kontrollera så att allt går som det ska och att mönstret ser bra ut. När tyget är färdig vävt och har en snygg färg och mönster så skickas dem ut till olika skrädderier eller fabriker som tillverkar kläder.
I slutet av dokumentären så handlede det om dam och herrskräddare som designar kläder till teatrar och andra föreställningar, när man ska tillverka kostymerna så är det först en kostymtecknare som gör en skiss på hur han eller hon vill att den ska se ut och därefter så skickas skisserna till skräddare som får bilda sig en egen uppfattning om hur dem tänker att den ska se ut. Det handlade om en kvinna som hade flytt från sitt hemland med sin bror när hon var väldigt liten för att henne mamma var politiskt insatt, dem rymde från landet med smugglare och en resväska som mamman hade packat ihop med massa kläder. Men olyckligt nog när det kom till den syriska gränsen så sa smugglarna åt dem att dem inte kunde ha en väska när dem var på flykt, mamman klädde på barnen lager på lager men det enda som kom med till Sverige var en klänning med rosa blommor på, klänningen är nu en minnet för kvinnan.
För i tiden på 1800 talet byggde Amerika upp ett slaveri för bomullen men förbjöds 1865 då slavarna förblev arbetare och fick mat och husrum. Under den industriella revulutionen arbetade fler barn än vuxna med bomulls odling, på den tiden så var det en suvejetisk flicka på 12 år som fick ett pris för att hon under sommaren hade plockat mellan 90- 95 kg bomull per dag. Det kanske lät som en rolig händelse men så är det inte, barn i Uzbekstan tvingas fortfarande att plocka bomull istället för att gå i skolan och dem jobbade 8 timmar per dag upp till 7 dagar i veckan.
I Sverige arbetar fabrikerna med importerat bomullstyg och för utfördes jobbet mest utav kvinnor som fick mindre lön än männen även fast dem gjorde samma saker, dem kunde t.om. tjäna upp till 20 kronor mer i veckan.
Av: Angelina och Elin i 8 F

Alvina

Jag arbetar med lappteknik. Jag kommer att använda fyra olika färger på tyget: röd, blå, grön och gul. Jag har använt en speciellt kniv och sax till att skära/klippa ut tygbitarna.

Elin

1. Jag har påbörjat en kudde eller en filt, det beror på hur många olika kvadrater jag gör. Jag har skissat hur jag ska göra och jag valde lapptekniken sommarlotteriet (korttricket), jag ska använda mig av tre olika bomullstyg ett vitt, blommigt och ett blå prickigt.  Jag skissade först ut kvadraten med mönstret i och sedan skar jag ut två små kvadratiska tyg bitar med 6,5 cm i omkrets, jag skar ut dem med hjälp utav en rullkniv.
2. Det gick väldigt bra jag han klart med allt.
3. Jag har använt mig utav en rullkniv för att skära ut tyget och två sorters vävt bomullstyg, papper och en penna.
4. Jag har lärt mig att använda en rullkniv och vad lappteknik är.
5. Nästa gång Ska jag påbörja mitt arbete med lappteknk och klippa ut alla bitar.

Elin

1. Idag har jag virkat på min amigurumi den ska bli en sköldpadda, jag har virkat 2 varv och börjat  att förminska.
2. Till en början gick det inte jätte bra för att jag inte visste hur man gjorde men sedan så mejlade jag till Läraren och hon länkade en video som jag kollade på för att förstå och efter det så förstod jag.
3. Jag har använt mig av en virknål 4,5 mm och ett grönt bomulls garn.
4. Jag har lärt mig hur man förminskar maskor.
5. Nästa gång så ska jag jobba hemma och fortsätta att förminska.

Elin

1. Jag har virkat en amigurumi som ska bli en sköldpadda.
2. Jag har virkat 3 enkla varv, och det gick bra jag fick ta upp 2 varv för att det blev för många maskor.
3. Jag har använt en virknål 4,5 mm och ett grönt bomullsgarn.
4. Jag har lärt mig att man aldrig ska göra flera maskor än vad det står för att det blir annars fel.
5. Nästa gång ska jag fortsätta på varv 9.