Ruth lucau

Idag har jag ritat sömns mån till min mal 

De material somm jag har använt är  sax penna och måttband! Nästa gång ska jag börja klippa ut tyg 

Moodbord - Aleksandra

Det är min idea för min tshirt. I början valde jag flera bilder som skulle inspirera mig. Jag gjort av bilderna min moodbord. Jag tänkte om sommar. Det är därför har jag en bild med en stor inskrift "summer". Och därför tror jag att tshirt blir kortare, bekväm och luftig - perfekt för sommaren. Jag valde  rosa bild med blommor, eftersom jag anser att detta är en mycket girly färg och passar perfekt på varma dagar. Men enligt min åsikt är detta inte den viktigaste färgen på tshirt, men jag kommer att lägga till rosa färg som ett tillägg. Jag gillar vanliga crop top och det är anledningen till att jag valde en bild av just den tshirt. Också gillar jag när utskärningar på baksidan. Jag skulle vilja att min tshirt blir vanligt, men stod ut från de övriga tshirts, därför jag valde bild med stor text 'i may not be perfect but i'm always ME'. Och jag valde råd som är 'STAY CLASSY, SASSY, AND A BIT BAD ASSY'.

 Genom dessa bilder i mitt huvud visas bilden av mina tshirt. Och det ser ut så här: 

Fahmida

Linn

 

 Jag ska tillverka en T-shirt till en tjej som gillar att dansa och uttrycka sig med kroppen. Hon är även en väldigt lugn person annars och gillar att hänga på caféer. Hon är annars väldigt modern inom inredning och hon gillar att känna sig fin och bekväm samtidigt. Hon är ganska "normal" av sig. D.v.s. hon använder sig inte av lysande färger och gillar att sticka ut. Hon gillar mer naturella färger och svart & vitt.

Jag har valt att göra en lösare T-shirt i Trikå i grå färg. Det är ingen färg som sticker ut och det gör det till en rörlig och varm tröja.

Den ska vara långärmad för att göra den mer bekväm. Även kunna gömma händerna i det mysiga tyget för att inte bränna sig på de varma kopparna.

Jag ska göra kragen större än en vanlig T-shirt. Det ska kännas bekvämt och inte instängt. man ska kunna röra sig med huvudet utan att kragen tar emot. Det ska vara enkelt att trä tröjan över huvudet. T.ex. om man sitter på kaféet och fryser är det enkelt att ta på sig.

Jag har valt att klippa ur på ryggen och ersätta det med en finare vit spets eftersom att personen vill känna sig fin även om det är mer av en myströja. Den ska va just vit för den passar det ljusgråa trikåtyget mer en ett svart spetstyg och personen gillar dessa färger. Vit gör också tröjan mer elegant än en vanlig tjocktröja.

Jag har även valt att göra den undre kanten fållad för att tröjan ska sitta bra fast vid kroppen utifall att hon vill dansa med den ska den inte flyga av. Det gör även att tröjan blir lite "puffig" av sig och blir ännu mysigare att ha på sig men kommer ändå inte flyga av.



Elin Sköld

Sammanfattning-film om bomull

I filmen så fick man de fakta om hur bomull blir till. Hur det produceras i vilka länder. Man fick även se hur man gör om bomull till tyger och sedan färgar till olika färger. 

Sedan fick man se olika opera kostymer som är gjorda utav bomull. Dom pratade mycket om hur man tänker och planerar hur ett plagg ska tillverkas. Man planerar utifrån vad plagget kommer utsättas för och att det ska vara lätt att sy in formen osv så att den passar flera. 

Olika opera pjäser utspelar sig på olika tider och då behandlar man tyget med olika metoder så att det ska se mer slitet ut. Eller så att det ser äldre ut.

Jag tycker att filmer var lärorik och det var ganska intressant när man fick se många gamla plagg som har ett högt värde.

Fatimah, bomull

Bali, Indonesien

Vävning: I Indonesien sker vävningen av  bomullen.                                                                                En kvinna vid namn Anak Agung Putri, 52 år gammal berättar om vävnings yrket i Bali. Hon säger att det är svårt, men hon tycker om det. Det tog ett helt år för henne att lära sig väva.  I staden Bali som är känt för konst och hantverk.  De använder sig av typiskt balinesiska motiv som är olika blommönster. Färgarna är olika, det finns röd, blå svart och vit. Under är en dag, gör man klart en meter tyg. Det är slitsamt och lång process, tills man får resultatet av vävningen.

Harran, Turkiet

 Bomull odlas i varma länder. Egyptens bomull har väldigt hög kvalité, för att dess fibrer är längre än andra sorters fibrer. I Europa odlas bomull i Spanien och Grekland. Att skörda är ett väldigt jobbigt arbete dels för att 70% av bomull plockas för hand, vilket tar lång tid, därför är det oftast hela familjen som plockar bomullen tillsammans för att bli klara snabbare.                                                   

Uzbekistan: Än idag är barnarbetet inom bomullplockning i Uzbekistan vanligt. Barnen är tvungna att inte gå till skolan och skörda istället. Presidenten tar förtjänsten.

Brasilien:
När bomull har skördats renas det av maskiner. Sedan skickas bomullen vidare till Brasilien, Först använder de sig av balöppning. Efter det använder de sig av kardning, det betyder att de kammar bomullen. 

Lilly

Sammanfattning av Ren bomull, Smutsig framställning

Camilla Thulin visar oss runt på Malmöoperan. Vi får träffa en rad riktigt skickliga hantverkare som visar och berättar om deras jobb. Bland andra så får vi träffa Susanne som jobbar med kostymskapande, Hon är färgerska och patinererska. Hon kan ändra och byta stil på olika plagg, hon kan också få plagget att se ut som det tillhör en annan epok genom färgning och patinering.

Sedan tar dokumentären oss till Bali, Indonesien där vi får träffa Anak Agung Putri som berättar för oss om vävning, och den speciella färg och vävtekniken Ikat som kommer just från Bali. För att skapa dessa tyg så måste man färga in mönstret på trådarna innan man väver. Mönstret ritas direkt in på bomullstrådarna. Detta är en av olika tekniker som man använder när man gör bomullstyg. När man färgar trådarna används ofta naturliga färgämnen från tillexempel växter men det förekommer också färgemnen som är farliga för arbetarna.

Efter det så får vi veta mycket om bomull och hur bomullen framställs

En sak många kanske inte tänker på är hur bomullen som många av våra kläder är tillverkade av faktiskt är framställd. Bomull är väldigt ovänligt mot miljön egentligen och endast 1% av bomullen i världen är ekologiskt producerad. Hela 25% av världens förbrukning av  insektsmedel går till just bomullsodling. Konstgödning sker flera gånger per säsong och även konstbevattning. Det krävs cirka 10 000 liter vatten för 1 kilo bomull. Det tar cirka 6-8 månader för bomull att växa klart och cirka 70% av bomullen handplockas.

Bomull odlas i över 80 länder, bland annat i Turkiet. Vi får träffa familjen Erdem i Turkiet som jobbar med bomullsodling. De berättar att jobbet är hårt, de plockar bomull från morgon till kväll med bara 1 timmes paus. Kvinnan berättar att hon har arbetat med bomull sedan hon föddes. Arbetet ärvs i familjen. Familjen Erdem tjänar pengar på bomullen från deras egna bomullsfält. Men så är det inte för alla, den största delen av bomullen som produceras odlas i länder där arbetskraften är väldigt billig. Där tjänar människorna på bomullsfälten en väldigt liten summa pengar som knappt går att leva på. Så har det varit länge, vi får se ett inslag om hur slavar i USA plockar bomull under 1800-talet då USA hade byggt upp en enorm bomullsproduktion. Lönen för dessa blev mat och husrum.

Många barn får inte gå i skolan. I Uzbekistan tillexempel så måste unga barn arbeta på bomullsfälten istället för att gå i skolan. Ibland får de arbeta 8 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Odlingarna kontrolleras av Uzbekistans president och han tar förtjänsten.

Vi får även se ett inslag från fabrikerna förr i tiden i Sverige. En kvinna berättar för oss hur männen i fabrikerna tjänade mycket mer pengar än kvinnorna. Detta kallade de för byxtillägg. Hon visste inte varför männen tjänade mer, kvinnorna gjorde exakt samma jobb som de men de tjänade ändå 20 kr mer i veckan.

Nikita

Detta är min Moodboard! Den första rosa/blåa bilden med ett träd på har jag valt därför att rosa och blå är mina favorit färger. Jag valde även en bild på kaffe och det är för att jag tycker att det är supergott med cappuccino. Vissa regniga och tråkiga dagar har jag inget att göra och då beslutar jag oftast mig för att kolla på någon film eller serie på Netflix. Därför tänkte jag att tröjan skulle vara i trikå tyg så att jag skulle kunna ha på mig den  på kalla tråkiga dagar.

Jag har 2 bilder på Justin Bieber, Den ena är fotograferingen valde jag för att jag är en Belieber (Justin Bieber fan) och tycker om hans musik. Den andra bilden är ett foto från hans senaste album. Hans senaste album är mitt favorit album just nu och jag sitter jämnt och lyssnar på hans låtar därför tyckte jag att det skulle vara en bra idé att ha bilden på min Moodboard! Det gav mig också idén att skriva Purpose med vit text på framsidan av tröjan.

Det finns även en bild på ett piano och en bild på massor av cd skivor. Jag gillar att lyssna på musik och fördrar oftast att köpa cd skivor än att ladda ned musik. Eftersom att jag spelar piano och har kul när jag spelar piano tyckte jag också att det var en bra idé att ha med ett bild med på ett piano.

 7 är mitt favorit nummer och Christiano Ronaldo både spelar i mitt favorit lag och är min favorit spelare. Detta gav mig också idén till att ha en sjua som  tryck  i hörnet av min T-shirt. Jag älskar sommarn och att gå till stränder, men å andra sidan ska min tröja vara ganska tjock eftersom att det kommer vara trikå tyg.

Anledningen till att jag har en bild på Rihanna är för att hennes "street stil" inspirerade mig. Hennes "street stil" involverar oftast jeans eller shorts som jag tycker är bekvämt att ha på mig på sommaren.

På en av bilderna är det en tjej med händerna i sina fickor, anledningen till att jag valt den bilden är för att jag vill ha en långärmad trikå t-shirt.. På den sista bilden står det "Just do it"-Nike. Vilket är Nikes motto, denna bild hör ihop med min personlighet. Jag tycker om att idrotta och det gör jag oftast med kläder och utrustningar från Nike.
Skisser:

Olivia

Bomulls dokumentär 

Bomull produceras i över 80 olika länder. Det är en sådan växt som vi oftast brukar använda som tyg, men det går även att använda det till andra saker. Bomull växter oftast bland varmt klimat. 

Bomull går även att färglägga, det finns flera än ett sätt som man kan göra det på. Som tillexempel färga bomullstyget i en jämn färg eller knöla ihop tyget med snören och sedan doppa i färger. Man kan även används sig utav flamfärgning. När man använder sig utav det så knölar man ihop tyger och sedan doppar det försiktigt i lite färg och vatten. 

I Turkiet så skördar man bomullen och där efter sätter man igång att rensa den. Först planterar man bomullsfrön med insektsmedel och efter ca 2 månader börjar det växa. När det gått 6-8 månader har bomullen blivit till och får börja gå runt och skörda för hand. När man är klar med det så skickar dom vidare bomullen till Brasilien där de tvättas och görs till garn. Sedan när den processen är klar så skickas de till Indonesien där man då färgar bomullen på något av de olika sätten ja beskrev längre upp. Efter att man färgar dom börjar man sätta igång att väva. 

Många väverskor sitter och arbetar så vi kan ha på oss de kläderna vi har idag. Det tar cirka 1-2 år för att lära sig väva för hand.  Det är en både svår och jobbig process. 

I Indonesien använder dom sig fortfarande utav växtfärger. Växtfärgning är något man hör redan på ordet. Det är färger från naturen och man har använt den metoden 1800-talet. 

Om man ska odla bomull behöver man bomullsfrön, insektsmedel och en stor mängd vatten. 

Ika är ett indonesiskt ord och kan betyda både knyta och tråd. Ikat är även en väldigt känd vävteknik och är lätt att känna igen genom mönstrets vaga kontur. 

 

V.11

Bomull

I över 80 länder så produceras de bomull. Ett av dem länderna är Turkiet. I Turkiet så skördar man och där efter så rensar man den från kvistarna.

Efter att bomullen har plockats och skördas så skickas dem till Brasilien där dem tvättas och göra till garn.

Efter den processen så skickas dem till Indonesien. Där bomullen färgas och Vävs till skjortor, Mattor eller något liknade. I Indonesien så använder dem säg utav något som heter ikat. Ikat är ett speciellt mönster som man använder i Indonesien.

De typiska färgerna som används i ikat är röd, svart vit och blå. I Indonesien så använder dem fortfarande växtfärger. Växtfärgning är färger från naturen och man har använt den metoden fram till 1800-talet. Efter 1800-talet så började man använda syntetiska färgämnen.

 Det tar cirka 1-2 år för att lära sig att väva för hand. Det är en svår och jobbig processen.

  För att odla bomull behöver man bomullsfrön och en stor mängd vatten cirka 10,000 liter per kilo.

(Ungefär 25% av insektsmedlet går till bomulls odlingen)

 Det tar cirka 6-8 månader innan man kan skörda bomullen. 70% av alla bomulls odlarna är hand plockare. Dem flesta hand plockare befinner sig i fattiga länder. Där dem måste försörja sin familj genom att odla och plocka bomull.

Att odla bomull kräver en stor mängd vatten. 

(Att tillverka en skjorta så går det åt cirka 2700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier.)

Efter som att de kräver en stor mängd vatten för att producera bomull så drabbas de fattiga länderna. Tillväxten på vattenbrist ökar och så samman gör bomulls produktionen. Vi måste börja göra värderingar och hjälpa de länder som lider av vattenbrist och börja producera mindre bomull.

 Men samtidigt så är det en stor klimat förändring och värmen i olika länder är oerhört varm. Och det skapar torka. Och denna globala förändringen  har vi människor själva skapat. Alla kemiska utsläpp  påverkar andra länder och vår planet. Vi alla kan göra en förändring till exempel att vi kan åka mer kommunalt och mindre bli. Och att vi återvinner  sina sopor.

Aleksandra

Bomull

Denna växter sker i varma klimat på alla kontinenter, har en mycket mjuk, vita fibrer huvudsakligen används av textilindustrin, men inte bara. Vi använder den för bomull används i produktionen av förbandsmaterial, fisknät eller papper.

Bomull för effektiv tillväxt behöver ett varmt och fuktigt klimat. Bomulls buskar efter blomningen förlorar sina kronblad och fröet täckt med mjuk och fluffig fibrer.

För att skydda skördar mot skadedjur och sjukdomar, liksom gödningsmedel, som används kemiska preparat.

För vattna växter används 10.000 liter vatten per 1 kg.

Människor eller maskiner samla bollar, rena dem från oönskade delar växter och curl i en stor, komprimerad rulle. Detta material går till fabriken, som kommer att ändras i tråden.

Jordbruket kan inte slakta alla föroreningar eftersom fabriksbomulls rullarna strimlas och utsätts för dubbel reningsprocess. Senare, spikas ihop i form av små fibrer.

Rengöringsprocessen av bomull är mycket viktigt. Även den minsta "inkräktaren" kan påverka hållbarheten och kvaliteten på fibrerna. Bomull går till en annan maskin som separerar fibern och placerar dem bredvid varandra.

Lina bomull cykliskt utsträckt och vred, vilket gör de enskilda fibrerna binds samman hårdare. Denna process upprepas flera gånger, till dess att garn av önskad tjocklek och styrka.

Tyg

I hundratals år har utvecklat olika tekniker för färgning tyger. Det största bidraget och den längsta historien inom konsten till folket i Fjärran Östern. Där i århundraden livfulla färger och fina mönster med traditionella kläder och hemtextil.
En av de metoder för färgning och vävning är ikat.

Ikat är en teknik som är känd under en lång tid i världen, särskilt i Indonesien.

Garn, är bomull vanligtvis säkrade platser tejp eller snöre och är sedan färgad. Platser skyddas vit, och dessa bildar ett mönster under vävning. Svårigheten med denna teknik är att utforma mönstret, och sedan beräkning av avståndet vanlig sektioner av garnet så att under vävning motsvarande bredden av tyget av vita punkter faller ut exakt var den planerade mönstret.

zineb

Bomull

Bomull är en växt som vi brukar oftast använda till tyg men man kan också använda bomull till t.ex. toapapper.

Man kan färglägga bomull på olika sätt t.ex. man kan färga bomulls tyget i en jämn färg. Man kan knöla ihop tyget och dra snören genom det och sedan doppa i färg, då får man en hippe känsla i tyget. Och så kan man också använda sig av flamfärgning. När man använder sig av flamfärgning så knölar man bara ihop tyget och doppar det i lite färg med vatten. Sedan låter man tyget vila i ca 1 timme.

Tyget tillverkas:

I Indonesien så väver man bomulls tyget med hjälp av vävstolar. Dem använder sig av vävtekniken ikat. Man kan känna igen ikat genom mönstrets vaga kontur. Ordet ikat kommer från indonesiska och kan betyda både att knyta och tråd.

De färgerna dem använder sig mest av för att förlägga bomullstyget är blå, röd, svart och vit. På många ställen i Indonesien så använder man sig av naturliga växtfärger. Från bark, frukter och blad. Men i vissa ställen så använder man bara syntetiska färgämnen.

För att göra ett mönster på bomulls trådarna så ritar man ut mönstret och täcker det som inte ska färgas med plast banden. Redan då kan man se hur mönstret kommer att se ut. När man har täckt klart delarna som inte ska färgas, så färgar man bomulls trådarna. När trådarna har torkat klart så börjar man ta bort plast banden. Man kan tillägga fler färger om man vill på samma sätt.

Sedan börjar man trä vävstolen vilket kallas för att varpa. När man har trät vävstolen så ska man kontrollera att det är rätt och att det sitter tät. Och sedan sätter man in spolen i båtskytteln.

Det tar en hel dag att väva en meters bomulls tyg.

Bomullsodling:

Bomulls frön är blåa vilket är väldigt annorlunda. Man tillsätter insektsmedel på bomullsfrön så att det inte kommer några insekter som förstör bomullen. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Man använder konstgödsling flera gånger per säsong när man odlar bomull. Man använder 10 000 liter vatten per 1 kg bomull. Det är endast 1% av världens bomull som är ekologisk.

Efter 6- 8 månader så har bomullen växt klart och man börjar skörda. Och ungefär 70% av världens bomull plockas för hand. Bomullsplockarna har endast en timmes lunchrast. Det är oftast en hel familj som jobbar med bomullsplockning. Alltså både barn och vuxna. Bomullsplockarna ärver oftast jobbet från deras föräldrar och ärvde det från sina föräldrar. Dem får även väldigt låga löner som inte går att leva på. Många barn har inte fått gå i skolan på grund av bomullsfältet.

När den industriella revolutionen kom till England 1700- talet så var det mer barn än vuxna som jobbade i textilfabrikerna. Och sedan dess har barn arbete och bomulls arbete hängt ihop.

Bomullsindustrin lags ner i Sverige eftersom arbetskraften i andra länder var billigare.

Det är ungefär 100 miljoner människor som arbetar med bomullsindustrin. Många av de får väldigt låga löner, får ingen utbildning och blir sjuka av den dåliga miljön de arbetar i.

Efter att bomullen har skördats så renas det av maskiner. Bomull odlas i över 80 länder, ett exempel på ett land som odlar bomull är Turkiet och Egypten.

Bomullen skickas vidare till Brasilien och dem använder sig av balöppning. Efter det så använder de sig av kardning vilket innebär att dem kammar bomullen. Sedan blir det till fiberflor. Efter det så spinner de bomullen.

Sedan värper de tyget och det innebär  att trådarna sträcks och rullas upp på en bon. Sedan klistrar dem bomullstrådarna. Och varptrådarna sträcks ut med hjälp av lim. Efter det så väver dem bomullstrådarna och det blir till ett tyg.

Efter det så skickas tyget till ett skrädderi. Där skär de ut mönstret av t.ex. tröjan. Sedan syr de ihop mönstret och det blir till en tröja.   

Hur man stryker bomullsskjortor:

Om det är en ljus bomulls skjorta så spelar det ingen roll vilken sida du stryker på. Men om det är en mörk skjorta så ska man stryka på baksidan så att man inte får några glansmärken. En bra strykjärn är tätare och har varmare ånga.

Först börjar man med att stryka kragen, sedan stryker man armarna. Efter det stryker man framsidan av skjortan och då börjar man med bröst partiet och sedan fortsätter man med midjan. Och till sist stryker man ryggen och man börjar med axelpartiet och fortsätter ner till ryggen.

Och det här är allt om bomull och bomullstillverkning.

Nikita Sangaré

Ren bomull, smutsig framställning  

Ikat

Ibland annat Bali, Indonesien finns det många väverskor som sitter och arbetar dag in och dag ut, för att vi ska få de kläder vi har på oss nu. I Bali arbetar vissa med vävtekniken Ikat som är en mycket gammal mönsterteknik, man använder garn och varp som är infärgat med en annan teknik. Ikats mönster har ganska suddiga konturer. När man ska färga trådarna kan man använda naturliga växtfärger från till exempel frukt eller bark. På andra ställen använder man syntetiska färgämnen som kan vara farliga för arbetarna!

Så här går bomullsodling till i Harran, Turkiet:

Först planterar man bomullsfrön med insektsmedel (25% av världen förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling). Efter 2 månader börjar det växa och då konst gödslar man dem och så konstbevattnas de.

När det gått cirka 6-8 månader har bomull blivit till och människor får gå runt och skörda för hand (30% skördas inte förhand, utan med hjälp av maskiner). Bomullen skickas sedan till fabriker där de rensas, fixas och skickas till textilfabriker. Där de bland annat kardar, spinner och väver bomullen.

Till slut skickas de till skrädderiet. När dem skickats dit mönsterskärs dem, syr sömnaden med symaskin och framställer exempelvis en skjorta. Tröjan som nu någon köpt krävdes en stor mängd kemikalier och vatten!

Miljöaspekter

Skjortan som kanske användas till en pjäs i Sverige kanske fraktas flera mil från till exempel Turkiet. Vilket släppt ut massor av avgaser i luften, därför är det bättre att köpa kläder som är tillverkade inom samma land som man bor. Avgaserna ger ökad växthuseffekt som leder till att klimatet förändras.

Detta är en av anledningarna till att isen smälter i nordpolen. Under den isen finns farlig gas som inte vi kan andas in. Fortsätter det att smälta och gasen kommer ut dör vi! Så om man vill tänka långsiktigt kanske bomullen som plockas i t.ex. Indien inte borde fraktas hela vägen hit, utan säljas inom landet.

Å andra sidan kommer kläder i så fall bli dyrare och ingen kommer nog att anställa billig arbetskraft. Så de familjer som var bomullsplockare kommer kanske bli arbetslösa.

Klädminnet

Ett plagg kan betyda jättemycket för någon! I dokumentären berättar Silan Dijen om sin klänning och vad den har för betydelse för henne. Klänningen hade följt med henne hela vägen till Sverige från sin flykt från Kurdistan. Flykten var en nära dödupplevelse och upplevelsen har påverkat henna att bli den hon är idag. Så jag kan personligen koppla till varför hon skulle vilja behålla precis det plagget! Det kanske också var det enda minnet från Kurdistan hon hade!

Bomullsplockning i Baykal, Turkiet

Att vara bomullsplockare i Baykal är tufft, de plockar från morgon till kväll med en timmes rast i samband med lunch. Många lever på att producera bomull, de måste alltså plocka bomull för att överleva och försörja sina familjer. Många har arbetat med att plocka bomull sedan de föddes, därför att det går i arv.

Anledningen till att bomull oftast odlas i fattiga länder är för att arbetskraften är billig, det vill säga att det är billigare att anställa folk i fattiga länder, för att man ger dem så låg lön. Denna arbetsstrategi har funnits i hundratals år! Människor som vill utbilda sig och skaffa jobb har fått sina drömmar krossade p.g.a. bomullsarbetet.

I slutet av den industriella revolutionen arbetade mycket barn i textilfabriker. I Uzbekistan tvingas fortfarande barn idag att plocka bomull istället för att gå i skolan. Kläderna säljs över hela världen och tyvärr så är det presidenten som tjänar mest på det.

Fabriksarbete i Sverige och jämlikhet

Förr när kvinnor fick började arbeta i textilfabriker tillsammans med män, tjänade män mer än kvinnor trots att de utförde samma arbete. Varför? Det visste man inte! Var männen mer värda eller var det för att arbeta i fabrik ansågs vara en mans jobb? Utifrån ha sett filmen tror jag att det berodde på att kvinnor inte försörjde familjen förr, utan de var oftast mannen som skulle arbeta och försörja sin familj. Medan kvinnorna skulle vara hemma ta hand om barnen och arbeta med hemmasysslor (t.ex. tvätta kläder och laga mat).