Lilly

Sammanfattning av Ren bomull, Smutsig framställning

Camilla Thulin visar oss runt på Malmöoperan. Vi får träffa en rad riktigt skickliga hantverkare som visar och berättar om deras jobb. Bland andra så får vi träffa Susanne som jobbar med kostymskapande, Hon är färgerska och patinererska. Hon kan ändra och byta stil på olika plagg, hon kan också få plagget att se ut som det tillhör en annan epok genom färgning och patinering.

Sedan tar dokumentären oss till Bali, Indonesien där vi får träffa Anak Agung Putri som berättar för oss om vävning, och den speciella färg och vävtekniken Ikat som kommer just från Bali. För att skapa dessa tyg så måste man färga in mönstret på trådarna innan man väver. Mönstret ritas direkt in på bomullstrådarna. Detta är en av olika tekniker som man använder när man gör bomullstyg. När man färgar trådarna används ofta naturliga färgämnen från tillexempel växter men det förekommer också färgemnen som är farliga för arbetarna.

Efter det så får vi veta mycket om bomull och hur bomullen framställs

En sak många kanske inte tänker på är hur bomullen som många av våra kläder är tillverkade av faktiskt är framställd. Bomull är väldigt ovänligt mot miljön egentligen och endast 1% av bomullen i världen är ekologiskt producerad. Hela 25% av världens förbrukning av  insektsmedel går till just bomullsodling. Konstgödning sker flera gånger per säsong och även konstbevattning. Det krävs cirka 10 000 liter vatten för 1 kilo bomull. Det tar cirka 6-8 månader för bomull att växa klart och cirka 70% av bomullen handplockas.

Bomull odlas i över 80 länder, bland annat i Turkiet. Vi får träffa familjen Erdem i Turkiet som jobbar med bomullsodling. De berättar att jobbet är hårt, de plockar bomull från morgon till kväll med bara 1 timmes paus. Kvinnan berättar att hon har arbetat med bomull sedan hon föddes. Arbetet ärvs i familjen. Familjen Erdem tjänar pengar på bomullen från deras egna bomullsfält. Men så är det inte för alla, den största delen av bomullen som produceras odlas i länder där arbetskraften är väldigt billig. Där tjänar människorna på bomullsfälten en väldigt liten summa pengar som knappt går att leva på. Så har det varit länge, vi får se ett inslag om hur slavar i USA plockar bomull under 1800-talet då USA hade byggt upp en enorm bomullsproduktion. Lönen för dessa blev mat och husrum.

Många barn får inte gå i skolan. I Uzbekistan tillexempel så måste unga barn arbeta på bomullsfälten istället för att gå i skolan. Ibland får de arbeta 8 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Odlingarna kontrolleras av Uzbekistans president och han tar förtjänsten.

Vi får även se ett inslag från fabrikerna förr i tiden i Sverige. En kvinna berättar för oss hur männen i fabrikerna tjänade mycket mer pengar än kvinnorna. Detta kallade de för byxtillägg. Hon visste inte varför männen tjänade mer, kvinnorna gjorde exakt samma jobb som de men de tjänade ändå 20 kr mer i veckan.