Nikita Sangaré

Ren bomull, smutsig framställning  

Ikat

Ibland annat Bali, Indonesien finns det många väverskor som sitter och arbetar dag in och dag ut, för att vi ska få de kläder vi har på oss nu. I Bali arbetar vissa med vävtekniken Ikat som är en mycket gammal mönsterteknik, man använder garn och varp som är infärgat med en annan teknik. Ikats mönster har ganska suddiga konturer. När man ska färga trådarna kan man använda naturliga växtfärger från till exempel frukt eller bark. På andra ställen använder man syntetiska färgämnen som kan vara farliga för arbetarna!

Så här går bomullsodling till i Harran, Turkiet:

Först planterar man bomullsfrön med insektsmedel (25% av världen förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling). Efter 2 månader börjar det växa och då konst gödslar man dem och så konstbevattnas de.

När det gått cirka 6-8 månader har bomull blivit till och människor får gå runt och skörda för hand (30% skördas inte förhand, utan med hjälp av maskiner). Bomullen skickas sedan till fabriker där de rensas, fixas och skickas till textilfabriker. Där de bland annat kardar, spinner och väver bomullen.

Till slut skickas de till skrädderiet. När dem skickats dit mönsterskärs dem, syr sömnaden med symaskin och framställer exempelvis en skjorta. Tröjan som nu någon köpt krävdes en stor mängd kemikalier och vatten!

Miljöaspekter

Skjortan som kanske användas till en pjäs i Sverige kanske fraktas flera mil från till exempel Turkiet. Vilket släppt ut massor av avgaser i luften, därför är det bättre att köpa kläder som är tillverkade inom samma land som man bor. Avgaserna ger ökad växthuseffekt som leder till att klimatet förändras.

Detta är en av anledningarna till att isen smälter i nordpolen. Under den isen finns farlig gas som inte vi kan andas in. Fortsätter det att smälta och gasen kommer ut dör vi! Så om man vill tänka långsiktigt kanske bomullen som plockas i t.ex. Indien inte borde fraktas hela vägen hit, utan säljas inom landet.

Å andra sidan kommer kläder i så fall bli dyrare och ingen kommer nog att anställa billig arbetskraft. Så de familjer som var bomullsplockare kommer kanske bli arbetslösa.

Klädminnet

Ett plagg kan betyda jättemycket för någon! I dokumentären berättar Silan Dijen om sin klänning och vad den har för betydelse för henne. Klänningen hade följt med henne hela vägen till Sverige från sin flykt från Kurdistan. Flykten var en nära dödupplevelse och upplevelsen har påverkat henna att bli den hon är idag. Så jag kan personligen koppla till varför hon skulle vilja behålla precis det plagget! Det kanske också var det enda minnet från Kurdistan hon hade!

Bomullsplockning i Baykal, Turkiet

Att vara bomullsplockare i Baykal är tufft, de plockar från morgon till kväll med en timmes rast i samband med lunch. Många lever på att producera bomull, de måste alltså plocka bomull för att överleva och försörja sina familjer. Många har arbetat med att plocka bomull sedan de föddes, därför att det går i arv.

Anledningen till att bomull oftast odlas i fattiga länder är för att arbetskraften är billig, det vill säga att det är billigare att anställa folk i fattiga länder, för att man ger dem så låg lön. Denna arbetsstrategi har funnits i hundratals år! Människor som vill utbilda sig och skaffa jobb har fått sina drömmar krossade p.g.a. bomullsarbetet.

I slutet av den industriella revolutionen arbetade mycket barn i textilfabriker. I Uzbekistan tvingas fortfarande barn idag att plocka bomull istället för att gå i skolan. Kläderna säljs över hela världen och tyvärr så är det presidenten som tjänar mest på det.

Fabriksarbete i Sverige och jämlikhet

Förr när kvinnor fick började arbeta i textilfabriker tillsammans med män, tjänade män mer än kvinnor trots att de utförde samma arbete. Varför? Det visste man inte! Var männen mer värda eller var det för att arbeta i fabrik ansågs vara en mans jobb? Utifrån ha sett filmen tror jag att det berodde på att kvinnor inte försörjde familjen förr, utan de var oftast mannen som skulle arbeta och försörja sin familj. Medan kvinnorna skulle vara hemma ta hand om barnen och arbeta med hemmasysslor (t.ex. tvätta kläder och laga mat).